Vaknade upp i Norrland

Ugh folk är helt dumma i huvudet. Dagen folk slutar med bodyshaming varesig man är tjock, smal, otränad eller vältränad kan jag dö nöjd. LÅT FOLK LEVA SITT LIV HUR DE VILL, OCH SLUTA TRAKASSERA DOM FÖR ATT DE VALT EN ANNAN LIVSSTIL ÄN VAD DU HAR.

 

Chillar i mitt hotellrum och ska alldeles snart sova. Är i Stockholm nu, och imorgon bitti går planet till USA! Känner taggen! Skulle egentligen ha varit på Arlanda hela natten, men min käre fader är paranoid och tror att jag kommer bli rånad eller något och tappa pass och allt. Så han bokade in mig på ett hotell i närheten. Pappas flicka and all that. Inte för att de gör mig nånting, hotellfrukost ftw!

Det kändes som om det var på sin plats att sätta dit en ny header då jag snart inte alls kommer att vakna upp i Norrland, utan i USA. Väskorna är packade, och ikväll bär det av till Arlanda. Känns konstigt, men ändå så jäkla bra. Igår tog jag avsked från mina vänner. Började kvällen på Nodo, och avslutade den på Kalles. För vad annars ska man göra i lilla underbara Skiteå, förlåt, jag menar såklart Piteå. Nu måste jag ta och städa klart mitt rum. Slog nyss tån på sängen då jag dammsög. Aj.

Min katt är allt bra söt han! Vaknade nyss och satte mig vid köksbordet vid min bärbara. Tog bara fem minuter så kom han in och satte sig precis bredvid mig på köksbordet! Och bara satt där, haha.

Anyway. Igår fyllde jag nitton! Firade det inte på något speciellt vis, hade hit några tjejkompisar och bjöd på tårta (med USA motiv, såklart!) och sen såg vi Crazy, Stupid, Love och chillade. Min släkt, eller delar av den iaf, var här före det också. Fick bland annat ett jättefint silverarmband av mormor och morfar, som säkert är sextio år gammalt eller nått med tanke på dom, haha. Synd bara att jag inte bär armband särskilt ofta (=någonsin). Men det får stanna i Sverige, för tar jag med mig det till USA har jag tappat bort det inom en vecka!

Idag ska jag börja faktiskt packa ned mina grejer i resväskan. Hittills har jag bara liksom, samlat ihop allting jag ska ha med mig. Men det börjar väl bli dags att faktiskt packa ned dom...

Första maskinen med tvätt borde vara klar om tjugo minuter. Sen ska ytterligare en i. Och en till. Och en till. Ja, ni fattar. Måste ju ha rena kläder i USA!

It's so pretty! Och jäkligt dåligt målat, all over nagelbanden and shit. Så går det då man är okoncentrerad och sitter konstigt medan man målar naglarna...

Händer ingenting speciellt på au pair fronten just nu, förutom att det är typ... sjukligt kort tid kvar tills jag flyttar. Varken jag eller S (min vmamma) kan fatta att jag snart är där, eek! Och nästa vecka fyller jag dessutom nitton. Bland allt detta rush om att flytta till USA hade jag i princip nästan glömt bort att jag snart fyller år. Men att fylla nitton känns inte särskilt speciellt. Det är som en mellanålder, precis som att fylla sjutton. Inte riktigt arton då, och nu är man inte riktigt tjugo. Ska bli intressant att fira min tjugoårsdag i USA nästa år, då jag fyller år fjärde juli. Och fjärde juli är ett liiiiite speciellt datum i USA, som jag hoppas ni vet. Nationaldagen and all that.

Ikväll ska min gamla klass från högstadiet ha reunion. Vi spenderade merparten av över tio år tillsammans, så vi har väl som ett ganska speciellt band med varandra. Från dagistiden till examen från nionde klass. Det här blir dessutom sista gången jag går ut på krogen i Sverige, så förhoppningsvis blir det en kul kväll! Ska väl passa på att fira min födelsedag lite också. Ha den i åtanke åtminstone. Sen vet jag inte riktigt vad jag ska göra till veckan. Har inte orken att planera någon stor födelsedagsfest, så troligen så drar jag bara ihop my favorite girls så att säga och typ bjuder på middag och tårta. Behöver inte vara så mycket mer avancerat än det tycker jag.

Nu ska jag snart med le familia och dega runt på kyrkmarknaden. Inte för att det är fint väder eller så... Men men, ska spana efter saker till min vfamilj. Har väl det mesta klart, men är alltid kul att titta och se om man skulle hitta något mer.

Fick just ett samtal från mina fina vänner Fanny och Olivia som just nu är på Peace & Love och ser Mac Miller live. Avundsjuuuuuuuk amen nånting är jag :( Hade jag inte jobbat hade jag såååååå varit där. Först ringde Olivia under Knock Knock, men då hörde man inte så värst mycket. Men sen ringde Fanny under Smile Back och Donald Trump, och då hörde man riktigt bra faktiskt. Uhuhuhuh, vill också. Jaja, jag funderar på att se han och Whiz Khalifa i augusti. Måste dock snacka med min värdfamilj för jag tror jag kanske jobbar då. Nåja, nog ska jag hinna se han live medan jag bor i USA!

Lite lustigt att Mac Miller gick från att vara en artist jag inte alls tyckte om till en av mina favoritartister. Fast då jag inte gillade han var ju bara då jag hört Donald Trump, som fortfarande inte är en låt jag tycker om särskilt mycket. Life Ain't Easy, Smile Back, Missed Calls, Knock Knock, Frick Park Market, Up All Night, etc etc däremot är goa låtar! Speciellt Missed Calls. Den är lite annorlunda än resten, men samtidigt så fin. <3

Finns inga ord för den här veckan alltså. Hela kroppen bara värker för typ alla oss sommarjobbare. Jag vet inte vad det är, men den här veckan har vi gjort illa oss av misstag mer än sammanlagt HELA perioden vi jobbat. Vi har ramlat av cyklar, blivit attackerad av krattor, slagit huvudena i saker mer gånger än jag kan räkna, och ja... Jag ska inte ens börja räkna upp då vi spillt mat, kaffe, osv på oss själva. Kanske är det för att det är sista veckan, vem vet. Jag håller då åtminstone på att baka nötkokosrutor just nu som jag ska ta med på jobbet imorron. We be fikacrazy, chyeaaah.

Det börjar verkligen slå mig på riktigt hur sjukligt kort tid det är kvar innan jag drar till USA. Två veckor. Två ynkliga veckor innan jag lämnar lilla landet lagom bakom mig för stora fucking batshit crazy USA. För låt oss inte försöka förneka det - USA är batshit crazy. Men batshit crazy på ett bra sätt hoppas jag. Annars skulle jag inte vilja åka dit. Idag hade jag fått mail från min organisation med alla som flyger samma dag som mig. Tre visste jag redan om, tjejen jag flyger med från Stockholm har jag regelbunden Facebookkontakt med. Men bruden från Göteborg visste ingen av oss om, haha. Men de blir gött att vara fem svenska tjejer på Orientation i New York!

De första dagarna i USA är man på en såkallad Orientation, där man får lära sig om barn, första hjälpen, etc. Innan man glider vidare till sin värdfamilj, asså. Man får också dra på en tour of NYC, vilket jag taggar fett mycket!

Idag har jag hängt med min käre bror. Och mina föräldrar, y'know. Vi drog till Luleå för att han skulle få köpa sig en dammsugare till sin lägenhet. Sen, bam, hade han köpt mig en kamera i födelsedagspresent. Danke, brother! Mamma tyckte jag skulle krama han. Jag och han tittade förstående på varandra och skakade på huvudet. Jag och min bror kramas inte, det borde du veta by now, mamma. Jag ville ha en digitalkamera för att jag vill inte släpa med min systemkamera till USA. Den är så stor. En digitalkamera får ju liksom plats i byxfickan. Fett nice. Den är väldigt fräsig och har till och med inbyggda filter och allt. Väldigt flashigt! En Olympus VG-120 är det, by the way. Kanske inte den bästa digitalkameran on the market, vad vet jag, men jag tyckte den var fin i affären och funkade bra, och den var dessutom inte blodigt dyr. Så vem bryr sig egentligen! Inte direkt som om man använder en digitalkamera till världens mest avancerade fotografering, eller hur. Bara den kan ta bilder och filma är jag nöjd.

Nu ska jag se lite Terra Nova och sen sova tror jag! Jobb imorron, hojja.