Vaknade upp i Norrland

Tänkte att det kan vara intressant att läsa en summering av min matchningsprocess. Då kan jag skriva lite mer om vad jag tänkte med varje familj, osv. Jag hade en vad jag skulle säga är en ganska normal matchningsprocess när den väl tog fart. Jag vet det finns vissa som matchade med sin första familj som hörde ifrån sig, och vissa som haft säkert tjugo matchningar. Det är helt olika från person till person, men mellan fem och tio familjer är väl kanske det vanligaste.

Beware, det här kommer ta er en stund att läsa.

29 januari - Intervju.

7 februari - Min ansökan skickades till Au Pair in America för granskning.

9 februari - Godkänd och fick gå in i matchningsprocessen!

1 mars - Match #1. Hörde inte av sig förrens en månad efter att jag varit i matchningsprocessen. Det är normalt, men också på grund av andra anledningar som jag kommer till sen. Min första matchning var en familj med tre pojkar i åldrarna 15 månader, 3 ½ år och 5 år som bodde 30 min utanför Boston i Winchester, MA. Det "dåliga" med den här familjen var att mamman var hemma de flesta dagarna i veckan, vilket jag inte var så förtjust i. Jag gick alltså inte in mot den här familjen med alltför positiva vibbar.

6 mars - Mitt första Skypesamtal med Match #1. Efter att ha pratat med mamman i lite mindre än en timma så var jag mycket mer positivt inställd till familjen. Hon var väldigt trevlig och vi kom bra överrens. Men jag var fortfarande osäker på om jag ville arbeta i en familj med en mamma som är hemma för det mesta. Dessutom bodde de i ett område där det verkligen inte verkade finnas särskilt mycket att göra, trots att det var endast 30 min med tåg till Boston.

9 mars - Får mail från Match #1 att de matchat med en annan au pair, vilket var "for the best" egentligen. Jag mailade tillbaka och tackade för hennes tid i alla fall.

22 - 27 mars - Efter att jag avslutat intresset med Match #1 så kom det inga fler matchningar. Då börjar man tro att det är något fel på ens ansökan, att den är dålig, att man själv är dålig. Att vara i matchningsprocessen är egentligen väldigt stressigt och tärande på ens psyke. Hör inte familjer av sig så är det väldigt lätt att tro att något är fel. Det slutade med att jag mailade min organisation Skandinaviska Institutet och frågade om det fanns något jag kunde göra. Jag fick några tips, fixade lite med min ansökan och dens ändringar blev godkända. Bland annat så böt jag profilbild, lade in mer barnerfarenhet som jag inte tidigare tänkt på som relevant men som enligt min organisation var det, och småfixade lite sådär. Det är även väldigt viktigt att inse att de flesta familjer inte börjar leta efter en au pair förens cirka två månader innan de vill hen ska vara där. Och eftersom att jag inte kunde åka förrens i början av juli (eller mitten av juni som allra tidigast) så bidrog det även till att familjer inte hörde av sig.

12 april - Match #2. En familj utanför New York City i staden Darien, CT. Jag var up over the moon när en familj hörde av sig äntligen, och trots att mamman var hemmafru så fick jag den här gången inga dåliga vibbar av det, lustigt nog. Pappan var advokat på Manhattan, och de hade två barn, en treårig flicka och en 14 månader gammal pojke. Jag fick en väldigt positiv känsla från deras essay och bilder, så jag valde att prata med dom. Dessutom hade det ju gått så länge mellan min första matchning och den här familjen, så det var klart jag ville prata med dom då.

13 april - Skypesamtal med Match #2. Vi kom väldigt bra överrens, och jag tyckte om vad de hade att säga. En sak jag gillade med dom var att det var en otroligt stor au pair community i deras cluster (Darien, Stamford, New Caanan, Norwalk, Westport, etc) och av någon anledning mycket svenska au pairer också. Dessutom så hade mamman en ganska bra idé om det här med att hon var hemma. Det var inte så att båda troligen skulle vara hemma tillsammans hela tiden, utan att hon ofta tog med sig den äldre på någon aktivitet, eller jag, eller liknande. Så vi skulle inte vara i varandras personal space hela tiden.

13 april - Match #3. En familj i Springfield, VA (strax utanför D.C). De hörde av sig kort efter att jag skypat med Match #2. De hade äldre barn än vad jag egentligen var ute efter, två flickor á åtta och tio år gamla, samt en snart tvåårig pojke. Rent spontant fick jag en bra känsla från deras essay och bilder, men långt ifrån lika bra som med Match #2. Jag bestämde mig dock för att prata med dom ändå, för det kunde ju inte skada. Jag gillade även att de var väldigt aktiva, med typ hiking.

15 april - Fick mail från Match #2 att de gärna ville skypa igen. Fick även med bilder på huset, samt mailadressen till deras nuvarande au pair.

15 april - Skypesamtal med Match #3. Vi kom ganska bra överrens, och det var en intressant upplevelse eftersom att de två äldsta flickorna var aktiva i samtalet även dom och ställde frågor. Men så fort de sa att de är ganska religiösa och bad innan varje måltid, var otroligt aktiva i kyrkan varje vecka osv, då tog det emot i mig. Jag är ingen religiös människa, och även om jag är accepterande av andras religion så skulle det kännas konstigt för mig att vara medlem av en sådan familj då jag verkligen inte är en sådan person. Vi funderade på att skypa igen, men i slutändan blev det inte så. Vi var helt enkelt inte en ultimat match för varandra.

20 april - Match #4. En familj i River Vale, NJ vilket ligger väldigt nära New York City. Den här familjen bestod av föräldrar som jobbade heltid, samt tre barn i åldrarna 6 år, 2 ½ år och två månader. Trots att det här säkert också var en väldigt trevlig familj så bestämde jag mig för att tacka nej till att prata med dom. Jag valde att göra det på grund av att deras yngsta var endast två månader gammal och jag skulle alltså ha full care av henne. Jag har lite erfarenhet av så små bebisar, men absolut inte så mycket att jag skulle ha känt mig helt säker i rollen att ta hand om henne själv, plus en till unge medan sexåringen var i skolan. Så jag mailade ett artigt nej tack.

21 - 23 april - Mailade lite med Match #2 om varför de hade försvunnit från min Interested Families sida. Det slutade i alla fall med att de hade av olika anledningar valt att avvakta med att skaffa en ny au pair just nu. Det var otroligt tråkigt för mig eftersom att jag tyckte om dom väldigt mycket. Men såhär i efterhand är jag glad att jag inte valde dom, för det ultimata för mig är nog trots allt en familj med arbetande föräldrar.

23 april - Match #5. En familj i Manassas, VA, 45 min utanför Washington D.C. Bestod av en mamma som var kongressledamotsekreterare, och en pappa som var polis. De hade en ettårig son och hundar. Jag blev verkligen kär i den här familjen redan innan jag pratat med dom, och bestämde mig handlöst för att skypa med dom. Jag kan inte riktigt beskriva vad det var jag tyckte om med dom förutom att det var helt enkelt en riktigt fin familj med liknande intressen som mina, och jag fick en bra magkänsla av dom. Problemet var dock att de gärna ville ha en au pair i maj om möjligt.

28 april - Skypesamtal med Match #5. Det kändes så otroligt bra nu, alltså. Jag hade i princip bestämt mig för den här familjen redan efter första samtalet. Vi kom fantastiskt bra överrens och det kändes i princip som jag känt dom en evighet.

30 april - Match #6. En familj i Pomona, NY med två barn, en tvåårig flicka och en 7 månader gammal pojke. Eftersom att jag så gott som redan bestämt mig för Match #5 så gav den här familjen först inget större intryck på mig. De mailade mig några frågor om mitt liv, hur jag såg på barnuppfostran, osv, och jag svarade på dom. Jag trodde inte att de skulle vara intresserade efter att jag svarat på frågorna, men det var de, och vi bokade in ett Skypesamtal trots min situation med Match #5. Min tanke var att om jag nu matchade med familjen i Manassas så kunde jag bara maila den här familjen och säga förlåt, men jag har matchat. Men om vi inte matchade så ville jag ändå prata med dom. (Det här är alltså min familj!)

30 april - Match #7. En familj i Laguna Beach, CA, även de med två barn. Två pojkar som var två år gammal och nästan 3 månade just nu men som skulle vara närmare sju när de behövde en au pair. Även här var mamman hemmafru (och pappan advokat), men jag valde att prata med dom ändå. Jag ska inte ljuga, en stor anledning till att jag valde att prata med dom var för att de bodde i Laguna Beach. Man ska inte välja familj efter var de bor, men klart jag ville prata med den här familjen som bodde i Kalifornien. En sak jag störde mig på lite grann dock var hur de lade otroligt mycket vikt på att deras au pair var tvungen att inte dricka, röka, eller gilla att festa. Självklart åker jag inte till USA för att festa, men jag kan inte ljuga och säga att jag inte dricker alkohol eller tycker om att gå på fester då och då. Men vi bokade in ett Skypesamtal.

1 maj - Fick mail med bilder på huset osv från Match #5, och att de gärna ville skypa igen och var otroligt intresserade av mig. Det gjorde mig glad, för jag var ju väldigt intresserade av dom också. Men så var det problemet med arrival. Deras au pair åkte hem den 1 juni, och jag tar studenten 8 juni och kan inte lämna landet förrens 12 juni då jag hämtat ut mina betyg. Men hon skulle kolla om det gick att lösa.

1 maj - Skypesamtal med Match #7. De var trevliga, men det var ganska stelt och vi kom egentligen inte så jättebra överrens. Eller alltså, nog kom vi väl överrens, men det kändes som sagt ganska stelt och inte alls som "ja, det här är min familj!", om ni fattar. Dessutom pratade vi endast i 20 minuter, väldigt kort tid om man jämför med de andra samtal jag haft som låg på cirka en timma.

2 maj - Fick mail från Match #5 att de inte hade kunnat hitta någon att ta hand om deras knodd tills då jag som allra tidigast hade kunnat komma dit, så de hade matchat med en annan au pair. I det ögonblicket ville jag bara ge upp allt och inte åka till USA. Jag tror dock att jag och mamman var båda lika ledsna över att det inte funkade. Fick ett långt mail ifrån henne om att om jag hamnade i området till slut skulle jag ringa henne, osv. Det var otroligt synd att det inte funkade med den familjen, men det var bara att rycka sig i kragen och gå vidare.

2 maj - Mail från Match #7 om att de skulle höra av sig om några dagar med en ny tid då vi kunde skypa. De hörde dock aldrig av sig igen och försvann några dagar senare från min profil.

5 maj - Skypesamtal med Match #6. Det kändes väldigt bra, och jag tyckte om dom. Men det var fortfarande inte direkt någon wa-wa-wow känsla. Kan ha berott på att jag fortfarande slickade såren lite efter att matchen med Match #5 inte gick igenom. Jag fick reda på en hel del, och det var väl egentligen inget avskräckande. Det enda var väl att det var långa dagar (men det kan endast förväntas då båda föräldrarna jobbar, så jaja) och att au pairen just nu inte hade egen bil under arbetstid, vilket binder en lite till hemmet. Men de sa att de skulle fixa den situationen senast till hösten då lillflickan börjar pre-school några dagar i veckan då, och det är inte gångavstånd dit så då behöver au pairen en egen bil.

7 maj - Match #7 försvann från min profil.

9 maj - Mailade lite med mamman i Match #6-familjen . Vi bestämde oss för att skypa igen, bestämde datum och tid, och jag fick även mailadressen till deras nuvarande au pair, så då mailade jag henne också.

10 maj - Match #8. En familj ganska nära Match #2. Westport, CT ligger strax norr om Darien och ingår i samma cluster också så vitt jag vet. Så redan innan visste jag om hur au pair communityn såg ut där. Familjen bestod av två arbetande föräldrar och sedan en snart två år gammal pojke och snart åttaårig tjej. Jag fick ingen direkt speciell känsla ifrån dom från början, deras essay var inte särskilt långt och så. Dessutom så kändes det väl sådär med en nästan åttaårig tjej, då jag som tidigare nämnt vill ha miniknoddar, haha. Men vi mailade lite och bestämde oss för att skypa, för som sagt - det kan inte skada!

11 maj - Skypesamtal med Match #8. Vi hann inte skypa särskilt länge alls eftersom att lillpojken började gråta och inte gick att trösta, så det blev ett väldigt kort samtal. Känslan jag fick var dock ganska... ja, blek, kan man väl säga. Mamman var ganska timid och ja, jag ska inte säga mesig.. men väldigt ja... tog inte för sig så jättemycket. Kanske hon var blyg, inte vet jag. Hon var väl trevlig och så, men det var ingen överväldigande känsla. Var ganska kul då tjejen pratade med mig och då jag skulle förklara att jag kom från Sweden, vilket låg nära Germany så trodde hon jag menade Sweden, Germany, som om det vore en stad, och sa att "I think Franka (deras nuvarande au pair) comes from Sweden, Germany too!". Haha, gulle.

12 maj - Andra Skypesamtalet med Match #6. Vi pratade i lite mindre än en timma, och höjdpunkten av samtalet var självklart då vi bestämde oss för att matcha! Fick även se huset, hon bar runt den bärbara genom hela huset och visade mig, hahah. Mitt sovrum är jättefint med en queen size bed och stor tv! ;)

---

Så det var en summering av min matchningsprocess. Kudos om du orkade läsa allting, really, kudos. Min matchningsprocess gick inte den snabbaste, och jag pratade ändå med ganska många familjer, men jag är otroligt nöjd med utkomsten och jag längtar tills då jag flyttar den 9:e juli. Det kommer bli riktigt kul!

Och ett avslutande tips till framtida au pairer: Gå på magkänsla och hur ni kommer överrens med familjen, det är nästan det enda som borde spela någon roll. Bara för att familjen inte passar eran form av the perfect family så betyder de inte att de inte är eran perfekta match.

My face right now, ungefär! Har just avslutat ett Skypesamtal med... wait for it... min framtida värdfamilj!!!! Jag är typ helt giddy inside och bara dsfdogjdoifghdighidg. Hade en känsla på mig redan innan att de kanske skulle fråga mig om jag ville matcha, men man vet ju aldrig. Och sen hände det, S (min vmamma) sade "And we want you to come here for a year". Och jag dog och ba wiiiiiiie.

Har mailat mamman i Westport, CT också att jag tyvärr matchat med en annan familj. Men jag tvivlar på att de kommer ha särskilt svårt att hitta en au pair, fin familj med stor au pair community liksom.

Kan vi bara ta ett ögonblick och inse att den 9:e juli flyttar jag till USA?

Aaaaaaaaaaaaaah!

Har skypat lite snabbt med mamman i familjen jag fick en matchning med igår nu. Hon ringde fem minuter före avsatt tid och höll på att skrämma skiten ur mig hahah! Men det gick bra i alla fall, fast vi hann inte prata så länge. Lillpojken, M, började gråta och det blev lite kaos där så vi fick avbryta.. :p Fast hon skulle maila mig och vi skulle prata igen. Vet dock inte hur jag känner inför dom. Ett plus de har är att au pair communityn i området är maaaaaaaassiv, finns helt sjukligt mycket au pairer där. Men sedan vill jag helst ta hand om yngre barn, så jag vet inte. Vi ska väl skypa igen, längre den gången, så då får jag nog en bättre feel på hur de är.

Match #8 hörde nyss av sig medan jag håller på att göra middag. Kul!

Hade fått mail från Pomonafamiljen på morgonen om att de ville skypa igen på lördag. Troligen blir det typ samma tid som förra veckan, alltså kring två på eftermiddagen för mig. Har även fått den nuvarande au pairen från Österrikets (tror jag det var) mailadress, så henne jag ska maila innan jag lämnar huset för gym och skola.

Först ska jag på yoga 7.30 inne i stan, och sen har jag nationella prov i Engelska B klockan nio. Efter det Grafisk Kommunikation, and finally, religion. Religionen är ganska chill just nu dock eftersom att vi ser film.


En bild av någon baseballarena i Pomona! c;

Nu har även dom försvunnit från min Interested Families sida! What gives... Har mailat och frågat om de matchat med en annan au pair (troligen), men men. Är absolut inte lika heartwrenched som när det kom till Manassasfamiljen åtminstone. Det var en fin familj, och vi kom otroligt bra överrens, men samtidigt var det otroligt långa dagar, och området de bodde var mer än hälften så litet som Piteå. Och helst vill jag ju flytta till en stad med mer folk, inte mindre. Men men!

Edit: Nope, de var fortfarande intresserade. Vet inte varför de försvunnit från min sida. Kan vara för att vi inte matchat trots att de gått ganska länge.

Laguna Beach, CA-familjen har försvunnit från min Interested Families sida såg jag igår, vilket mest troligen betyder att de har matchat med en annan au pair. Men det gör mig inte så mycket, vi klickade inte särskilt bra (speciellt inte jag och mamman, vilket är jätteviktigt då mamman är hemmafru) och de har varit rätt dåliga på att höra av sig såhär efter vi skypade. Synd att min ultimata familj inte var in ~Sunny California~, men vad spelar det för roll!

Får se om jag får några fler matchningar i veckan, förhoppningsvis. Jag tycker att Pomona, NY-familjen är jättetrevlig och så, men det är ändå som något i mig som inte säger: JAAA, DEN HÄR FAMILJEN ÄR MIN! ännu, så det skulle vara kul att få något att jämföra med, liksom.

Har just skypat med Pomona, NY. Wiiiie. Äkta New Yorkare, jeeebus vad mycket pappan sa "you know". Men det gick bra ändå tyckte jag! Vi pratade i en timma om allt möjligt och jag fick träffa både J och T, the kiddos. Så det känns bra faktiskt, ganska långa dagar dock, nio till sex oftast. Men man kan inte förvänta sig annat när det är föräldrar som jobbar heltid och småbarn. Fast tydligen så sov lillflickan ibland så mycket som tre timmar på eftermiddagen, så det är nog ganska tjill ändå. Vi får seee.

Sitter här på morgonkvisten och läser essay och kollar på bilder från familjen i Pomona, NY. Jag ska skypa med dom på lördag klockan tre. Det är lite lustigt hur jag nästan glömt bort att de var där, kanske för att jag var så pass fokuserad på familjen i Virginia, och det var fascinerande att få en match i Kalifornien. Så Pomona, NY, familjen med pool, gigantiskt hus och en tvåårig flicka och en bebispojke försvann som in i bakgrunden.

Men desto mer jag läser igenom deras essay och så, så tycker jag faktiskt om dom. Och mamman är inte hemmafru, haha. Don't get me wrong, jag tror definitivt att jag kan arbeta med en mamma som är hemmafru. Men helst vill jag inte det, av olika anledningar. Det ger inte samma frihet. Again, don't get me wrong. Med frihet menar jag inte "åh jag kan göra vad jag vill och skita i barnen och typ shoppa hela tiden" eller nått. Men uppfattningen jag fått från andra au pairer är att det kan vara jobbigt om man verkligen inte kommer överrens jättebra med mamman.

Det enda problemet jag ser med Pomona, NY rent spontant är väl att jag Google Map:ade det, och det är typ teeny tiny. 3,000 invånare eller nått enligt Wikipedia. Men sen ligger det väldigt nära andra städer, och bara en halvtimma med tåg från Manhattan (det är ju bara som att ta pendeln från Miriams pappa in till centrala Stockholm!). Så egentligen är det väl inget problem. Undrar dock hur au pair nätverket ser ut där.

Men vi får se! Nu när det sket sig med Manassas, VA (tror jag och mamman var båda lika ledsna av att det inte funkade, haha. Hon skickade mig senare ett långt mail där hon sa att om jag hamnade i Virginiaområdet till slut ändå så skulle jag höra av mig till henne via telefon, fick hennes mobilnr, och vi skulle träffas och jag kunde ha en playdate med dom, eller bara säga hej) så är det bara att rycka sig i kragen och gå vidare. Det var väl helt enkelt inte meant to be.

Ska ta och blåsa håret nu och göra mig klar så jag kan fara till skolan, yey.

Jahap. Så sket det sig också. Allting pekade mot att vi skulle matcha, vi pratade datum för arrival, jag mailade med deras nuvarande au pair, kontaktade au pairer i området som är där nu för att ha nå svenska buddies när jag kommer dit, det enda som fattades var själva matchen, och nu, nähäp. De kunde inte hitta någon att ta hand om knodden tills jag skulle vara tillgänglig, vilket såklart inte är förens då jag tagit studenten. Närmsta avgångsdatum efter det var 18 juni. Deras nuvarande au pair åker hem 1 juni, typ. De hade tydligen matchat igår. Senaste mailet jag fick av dom var i förrgår. Jag var tvungen att maila dom för att ens få veta att de tydligen matchat med någon annan eftersom jag såg att de försvunnit från min sida. Ok. Visst. Whatever.

Just nu vill jag inte ens åka till USA. Det svider för att jag tyckte om den här familjen så sjukt mycket, den var perfekt för mig. De borde inte ens ha kontaktat mig från första början om de visste att jag inte var tillgänglig förens tre veckor efter att deras nuvarande au pair åker hem.

Ska gå och dö nu en stund.

Skypat med familjen i Laguna Beach, Kalifornien idag. Dom var trevliga, pretty laid back, men det var fortfarande ingen WOW känsla med dom. Jobbigt ändå för att de verkade tycka om mig ganska mycket, pappan var imponerad över att jag skrivit ned frågor på förhand att fråga dom. Det "gjorde hans inre advokat glad", hahaha. Fick även se deras yngsta knodd, C. Och de ville nog skypa igen.

Tror att anledningen till att jag inte får någon wa-wa-wow känsla från Laguna Beachfamiljen är för att my heart is set on Manassasfamiljen, typ. Hade fått en massa bilder av deras hus idag och lite annat som frågor om när det var jag tog studenten och så. Och hon undrade även om det var diskussionsbart om att jag vill jobba i juni. Har ju sökt jobb på SCA. Men ärligt talat bryr jag mig inte om det om det skulle innebära att jag matchar med dom, är ju inte ens säkert att jag fått jobb där (om än troligt för man har ju connectionz). USA tre veckor tidigare > jobba i tre veckor på SCA.

Vi får se, vi ska skypa igen tror jag. Om de frågar mig då om jag vill matcha så kommer jag att säga ja utan tvekan kan jag lova. Det skulle isåfall innebära att jag flyttar till USA om 48 dagar. Fyrtioåtta dagar. FYRTIOÅTTA. Shiiiie.

Nä men, seriöst alltså. Ibland undrar jag. Hade ju mailat tillbaka svar på frågorna till Pomonafamiljen utanför NYC, och hade fått svar imorse. Tänkte att de säkert inte skulle gilla mina svar, och såg att de skrivit ett väldigt kortfattat mail. Men tji fick jag, för de älskade tydligen mina svar och ville jättegärna skypa. Alrighty then! Kan ju inte skada att skypa med dom. Så det verkar bli nästa lördag.

Jag undrar om värdfamiljerna är medveten om hur många familjer vi au pairer pratar med på en gång. De flesta värdfamiljer samtalar ju med flera au pairer samtidigt, men om de är medvetna om att vi pratar med flera familjer? Det är ju knappast så att de är helt pantade och inte fattar att vi kan matchas med flera familjer, don't get me wrong, men... ja. Kan de se hur många familjer som är intresserade av mig? På ett sätt undrar jag inte ibland om CCs system att du bara kan prata med en familj åt gången är bättre. Men samtidigt inte, för på så sätt kanske man går miste om en riktigt bra familj bara för att man pratar med en mindre bra just då.

Men i alla fall, just nu har jag alltså två skypesamtal inbokade (tisdag med CA, lördag med NY) och väntar på responsmail från Virginia. Skickade mamman ett mail i lördags efter vårat samtal att jag verkligen gillade dom och fortsatte gärna att prata, men eftersom att jag bara har hennes jobbmail så har hon ju inte kunnat svara förens tidigast idag då hon är på kontoret. Intressant nog så har hon en senatornsnamn.senate.gov mailadress, vilket jag tycker är lite kul. Jag ska inte skriva vilken senator hon jobbar för though, förutom att jag tycker han suger, hahahaha.

Gode gud, två matchningar på en och samma dag. Jag jonglerar alltså tre familjer just nu. Börjar känna mig som en cirkusartist. Och av all engelska jag skrivit och pratat de senaste dagarna börjar jag särskriva allting på svenska. Herregud, hur ska det bli efter ett år i USA då? Jeebz.

Det kändes riktigt riktigt riktigt bra, faktiskt. Vi snackade ganska öppet, inte alls särskilt intervjuaktigt. Det var inte typ dom ställer en fråga, jag svarar, jag ställer en fråga, dom svarar. Utan vi pratade mest bara på och ställde väl frågor ibland. Tyckte ändå jag fick svar på det mesta, förutom kanske om de har wi-fi i huset och sådana där småsaker, men de flesta familjer har ändå wi-fi, så det borde vara tjill isåfall.

Schemat var ganska bra ändå för att vara ett så pass litet barn med två working parents. Eftersom att mamman jobbar ganska sent (hon pendlar mellan Manassas och Capitol Hill i Washington D.C) så sover pojken ganska sent så att han ska orka vara vaken när hon kommer hem på kvällen. Och pappan slutar jobba kring fem. Så schemat skulle vara typ 11-17. Not too bad. Och en helt fantastisk sak var ju att au pair sovrummet har en walk-in closet! ;) Skulle ju inte sitta helt fel, haha. Och grannarna har tydligen en 22-årig son som när de började titta på au pairer "erbjöd sig att titta på bilder på dom och hjälpa dom välja en au pair", hahahaha.


Downtown Manassas! Bild från Google.com, of course.

Skypesamtal bokat för på lördag klockan ett på eftermiddagen! Hoppas min förkylning blivit bättre tills dess. Vill inte sitta och nysa och hosta mig igenom hela samtalet.

Fick mail om en till familj idag, gjorde en otherwise ganska crappy day lite bättre!


Fick det här mailet under en av pauserna till CSI. Fin familj, söt unge, båda föräldrarna är intresserade i vapensporter, typ prickskytte. Tyckte det var lite kul, för jag har ju länge velat testa det. Tyckte det var ganska fränt att mamman är sekreterare åt en senator, tills jag kollade upp han och såg att han var republikan, emot abort OCH homoäktenskap och väldigt konservativ, hahaha. Inte för att det reflekterar hur familjen är, självklart inte! Tyckte bara det var lite intressant att hon valt att jobba med någon som är emot det. Jag är ju pro-choice och definitivt för legaliseringen av homoäktenskap i hela världen. Problemet med familjen är dock att de vill ha en au pair redan i maj... Undrar bara, missade de den delen att jag inte kan åka förens allra tidigast, och då menar jag ALLRA TIDIGAST, i juni? Jag tar ju inte studenten förens då. Nåja... vi får väl se hur det utvecklas!

Fick just mail från familjen i Connecticut, de har inte matchat med en annan au pair. Phew. Jag mailade dom tidigare för att fråga om de gjort det, och de skickade nyss ett snabbt litet mail där de skrev att de var påväg ut nu (säkert lördagslunch med familjen skulle jag gissa på) men att nej, de hade inte matchat med nån annan, och de skulle skriva ett längre mail då de kom hem igen. Så mest troligen var det som jag misstänkte, att efter en vecka försvinner matchningen om man inte bestämt sig för att matcha (förvirrande att det heter matchning och att matcha trots att det är två helt olika saker... kanske man borde skriva ett inlägg om?).

Ikväll ska jag iaf på bio med mamma, vi ska se den nya American Pie-filmen. Den kommer säkert vara riktigt jävla dålig, så jävla dålig att den är bra. Inte bra-bra, men liksom.. patetiskt-rolig-jag-förstår-inte-varför-jag-ser-den-här-bra.

Imorse när jag vaknade så hade jag fått en till matchning. Tog dock halva dan innan jag faktiskt kunde se deras info, för att Au Pair in America har haft nå tekniska problem.

River Vale, NJ

Det här verkade vara en riktigt trevlig familj, med bra familjevärderingar, men jag har redan mailat dom och sagt att jag inte är intresserad av att prata med dom. Vilket sved, för det var en fin familj. Men saken är den att deras yngsta är två månader, och båda föräldrarna jobbar heltid. Jag skulle alltså ha full care av en två månader liten knodd. Jag har lite erfarenhet av nyfödda, ja, men absolut inte nog mycket så jag skulle känna mig helt säker och trygg i att ha hand om ett såpass litet barn alldeles själv.

In other news så har min matchning med Connecticutfamiljen försvunnit från sidan?! Hoppas bara att det är pga tekniska fel eller något, för jag gillar verkligen verkligen verkligen den familjen. Och jag fick ju ett mail från dom bara häromdan att de var otroligt intresserade av mig. Har hittills inte fått något mail av dom att de matchat med någon annan au pair eller nått, så jag vet inte... Har dock ett vagt minne att jag hört att en matchning försvinner efter en vecka om man inte "valt varandra" då, så de måste kanske trycka att de är intresserade av mig igen. Får se vad som händer!

Har just avslutat ett Skypesamtal med familjen som bor utanför Washington D.C. Dom var trevliga, och det var intressant och lite annorlunda eftersom att deras barn är lite äldre förutom då den yngsta pojken som fyller två i augusti. De har ju två flickor, åtta och tio. Så de var med och var ju liksom aktiva i samtalet och ställde frågor och så. Men de var trevliga, tyckte dock inte att det klickade riktigt lika bra som med Connecticutfamiljen. Men vi ska nog skypa igen till veckan, och då ska värdpappan vara med också, så vi får se. Intressant nog så är de ganska religiösa, går i kyrkan varje söndag, ber innan maten och sånt där... Och jag är ju som motsatsen till det nästan, hm.

Har varit lite (okej, väldigt...) dött på bloggen på senaste tiden. Jag har haft otroligt mycket i skolan så det är väl därför det blivit så. Man skulle aldrig tro det, men tredje året på Media är faktiskt otroligt jobbigt. Speciellt om man läser så många kurser som möjligt för att få så bra behörighet som möjligt till högskolan sen. Önskar fortfarande att jag klämt in Naturkunskap B någonstans på något sätt, men det är för sent för det nu... :/ Nåja!

På au pair fronten har det däremot blivit crazy de senaste dagarna. Eller ja, mer crazy än tidigare. Det hade börjat gå så otroligt länge mellan min första matchning och ja, nu, så jag mailade min kontaktperson på SI (Skandinaviska Institutet, organisationen jag åker med) om det fanns något jag kunde ändra i min ansökan för att göra den bättre. Jag tog hans råd, och det var väl för en vecka sen kanske. Nu, bam, två matchningar på två dagar! Det hjälpte tydligen att fixa till min ansökan lite, hehe. Sen så får man väl keep in mind att det är fortfarande ganska länge tills jag kan åka till USA, och det är inte förens nu egentligen som familjerna som vill ha en au pair då börjar söka. Men iaf, ska berätta lite om matchningarna jag fått nu!

Fick den här matchningen natten mot torsdag. Jag gick upp 4.30 för att se hockey (Vancouver vs L.A, gick åt helvete) och såg då att jag fått mail från organisationen om det. Och från dom. Läste deras essay (typ ett brev där de berättar om sin familj, förväntningar, schema, barnen, etc) och tittade på bilderna och fick en bra känsla från dom, trots att mamman är hemma med barnen. As you know, som det var med min förra matchning så kände jag mig lite iffy om det, men inte den här gången av någon anledning. Vi skypade idag, och det gick riktigt bra. Väldigt trevlig familj, och jag kom överrens riktigt bra med båda föräldrarna. Väldigt söta barn också! Så vi får se vad som händer!

Fick den här matchningen alldeles nyss. Och då menar jag nyss, mailat ploppade in i min inbox för en halvtimma sen. Har nyss läst deras essay och kollat på bilderna, och det verkar vara en trevlig familj, men jag fick inte riktigt samma "bra" känsla från deras essay och bilder som jag fick med familj #2. Dom har dock inte mailat mig än personligen, så vi får väl se vad som händer då. Enligt deras essay så var dom väldigt aktiva och tycker om t ex att dra på hiking och sånt, vilket lät intressant. Plus att det ligger helt sjukligt många universitet i närheten verkar det som = mycket folk i typ ens egen ålder.