Vaknade upp i Norrland

Känner mig rätt stolt må jag säga. Idag var det inte ens nå skrik eller gråt då vi gick upp till hennes rum och jag satte henne på sängen för quiet time. Och ännu bättre? Idag så blir vår nya bil levererad till huset. Det betyder att från och med imorron och tills jag åker härifrån så kommer jag att ha bil under dagarna. Tog bara min värdfamilj nästan två månader! Jag ser en vecka framför mig med turer till lekparken, någon playdate här och där och annat kul som vi kan göra och som kommer få dagarna gå lite snabbare. I morse fick jag dessutom reda på att jag är ledig på måndag om jag vill eftersom att det är Labor Day och mina vföräldrar har ledigt från jobbet. Hallelujah! Jag föreslog dock att vi kanske kunde hitta på nånting hela "familjen" tillsammans. Ska nog föreslå att vi gör palt till middag då också!

Just nu sitter jag och letar tåg/buss som skall ta mig ned till Virginia nästa vecka.

Eftersom att tjejen numera vägrar att ta sin nap då vi slutat med napp så försöker jag ett nytt approach idag. Jag kan nämligen inte ha henne vaken och springandes runt mig hela dagen. Då får jag absolut ingenting gjort. Jag behöver nån timme för att kunna diska, tvätta, vika tvätt, städa lite, sådana saker som inte går då hon är nere i köket och så. Försökte igår att lägga henne i mina vföräldrars säng och se tv, men det höll bara i en liten stund innan hon ville ner. Så idag kör jag på "quiet time" i hennes rum, och än så länge funkar det. Visst var det lite skrik och så för hon trodde hon skulle behöva sova, men så lät jag henne ta med min vmammas iPad (där hon har lite spel och Osoavsnitt, en tv serie hon gillar) och då blev allt frid och fröjd. Tanken är att hon får chilla där inne på sin säng i nån timme, och varva ner lite så hon inte somnar i barnvagnen sen då vi går ut och går (det gjorde hon igår). Förhoppningsvis funkar det, och även om hon nu inte somnar så får hon i alla fall vila lite.

Fact: Jag sover med fönstret öppet på natten av absolut ingen anledning som helst. Kanske jag tycker det är mysigt med syrsorna eller något. Men sen vaknar jag istället fyra på morgonen av att våra sprinklers går igång på gräsmattan och blir halvt om halvt ihjälskrämd av det ljudet och tvingas stänga fönstret.

Fact: Jag går runt i tjocktröjor så ofta jag kan. Även om jag måste kombinera det med de kortaste shortsen jag äger och flipflops för att inte dö. Jag tog med typ sex tjocktröjor till det här landet. De måste användas. Idag skrattade min vpappa åt mig och sa att de aldrig skulle komma till användning i Virginia, där han påstår det aldrig blir riktigt kallt. Måtte han ha fel...

Eller ja, nu är jag inte i rematch längre. För nästa vecka flyttar jag till min nya värdfamilj i Clifton, VA! Vi bestämde oss för att matcha imorse, och det känns asgött! Jag kommer alltså ta hand om två barn även denna gång, en tjej som snart fyller fem år, V, och en kille på åtta år, J. Båda går i skola om dagarna och har aktiviteter efter skolan. Jag kommer i princip jobba 7-8 på morgonen, och sedan 3.30 till mellan 6.30 och som absolut senast 8. Beroende lite på när mina nya vföräldrar kommer från jobbet. Min vpappa är brittisk och jobbar som revisor, och min vmamma är amerikansk och jobbar som proposal manager, vad nu det är exakt. De har en hund, och tre höns. Boom, drar inte nu på lördag utan nästa lördag!

 

Jag och Laura var på Pour House igår och träffade den konstigaste killen ever. Han i blått. Alltså, han var ju trevlig och så, inte för det... men så sjukt mysko. Kanske han var hög eller nånting haha, för något mer fel på han var det än att han var jäääääääättefull. Roligaste var ju när han frågade mig hur gammal jag var och jag sa nitton vartpå han utbrister "Oh, you're too young for me!", alla kollar på han som what the fuck var kom det där ifrån, och han skrattar till lite failat och säger att jamen, det var ju bara ett skämt. Ville nästan fråga om han ärligt talat trodde han ens hade en chans med mig. Amerikaner alltså...

Min nya profilbild på Facebook för övrigt. I alla fall. Screw hell hath no fury like a woman scorned, har ni någonsin hört hell hath no fury like a toddler who broke her last pacifier? Det är grejer det. J hade sönder sin allra sista napp igår, och nu är min vmamma bestämd på att det är slut med användning av nappar forever för hennes del. Skrik, gråt, mer skrik och gråt, that's about hur bra hennes nap går. Jag satte upp grinden på hennes rum i alla fall, också får hon helt enkelt vara där inne. Sova kommer hon knappast göra, men bättre det än att hon springer runt i resten av huset och blir ännu tröttare än av att chilla i sitt sovrum. Är dock rädd för att gå in där sen. Kommer se ut som en krigszon. Lovar alla hennes kläder kommer ligga på golvet. Och T har en mystisk hosta som gjorde att han vägrade sova. Fast nu verkar han ha somnat...

Fem timmar till helg, fem timmar till helg, fem timmar till helg... Ska ut med tjejerna i Nyack ikväll, antagligen på Pour House, eller Black Beard, vi har väl inte bestämt oss ännu. Hoppas bara de spelar bra musik på Pour House ikväll. Ska även snacka mer med värdmamman i familjen utanför Boston idag klockan sju. Har i princip valt att vela mellan den familjen och den i Virginia. Har inte snackat med VA familjen än dock, men om jag gillar dom så kommer jag att välja dom. Båda familjerna är bra, men Virginiafamiljen har en edge med deras location. Man ska inte välja familj utefter var de bor, de vet ni ju redan, men om man gillar båda så då väljer jag hellre den med ett stort freaking universitet typ tio minuter bort. No offense, men hellre det än ödemarken i Massachusetts.

Jag har tänkt skriva om det här på min blogg ett bra tag så att alla skulle få reda på det, men inte riktigt orkat förens nu. Det har inte riktigt varit aktuellt att prata om förens i slutet av förra veckan så, trots att det varit i effekt sedan närmare tre veckor tillbaka.

Saken är den att jag ska rematcha. För de au pair insatta personer som läser den här bloggen är de mycket väl medvetna om vad en rematch är, för andra så är det inte lika solklart. Men med enklare ord så ska jag byta värdfamilj. Whaaaaat tänker säkert många, men jag har mina anledningar. Ja, det var jag som valde att gå in i rematch, inte min värdfamilj som initierade det. Anledningen till att jag valt att gå in i rematch och byta familj är för att jag inte trivs med jobbet som kommer med att ta hand om så pass små barn. Mina värdbarn är jättegulliga och jag tycker jättemycket om dom - bara inte nio timmar om dagen instängd i ett och samma hus med ingen chans att ta sig någonstans för att jag har inte bil under dagarna. Kanske skulle det bli annorlunda när jag får bil, men det tvivlar jag starkt på. Jag behöver pausen mitt på dagen att kunna ta mig ut ur huset och göra saker. Det får man inte då man jobbar med en 2 ½ åring och en bebis.

It's as simple as that. Jag tycker jättemycket om min värdfamilj, men samtidigt så måste jag kunna klara av jobbet utan att vilja kräkas för jag är så trött, ledsen, utmattad, you name it. Det här är absolut ingenting jag skulle klara av att göra i ett helt år. Närmare två månader är enough, kan jag lova.

Jag kommer stanna i min nuvarande värdfamilj tills den 7:e september, då de var tvungna ta in en ny au pair från sitt hemland, och inte en rematch au pair. Det fanns inga au pairer i rematch som passade deras ganska höga kriterier nämligen, så det fick bli så.

Just nu pratar jag i alla fall med tre olika familjer i olika delstater i USA. Min favorit hittills är nog familjen med en tjej som fyller tolv nästa vecka, och en kille på sju som bor utanför Boston i Massachusetts. Enda problemet med dom är att de bor så pass långt utanför Boston, ganska öde egentligen. Men jag har frågat om det finns andra au pairer i området då jag glömde fråga det då vi pratade i telefon. Sedan ska jag ikväll prata med en familj på andra sidan floden i New York i ett ställe som heter Chappaqua. De har en åttaårig kille och en sjuårig tjej. Och sist så är det en familj jag fick mail om att de är intresserade idag, en familj i Clifton, Virginia med en tjej på fyra eller fem (ansökan står det fyra, men enligt counselorn har hon fyllt fem) och en kille på åtta (som dessutom är adopterad, intressant nog). De är också en favorit, för att i närheten av Clifton finns George Mason University = mycket collegekids. Det är fan som matchingsprocessen igen.

I'll keep you updated och berättar vad som händer, samt såklart då jag hittat min nya värdfamilj.

Måste ju bara berätta om gårdagens fasoner. Efter att jag slutat så skrev jag till Luca, en ungersk au pair som bor typ 10 min från mig, och frågade om hon ville hänga med till the mall. Hon är ny här så jag har försökt vara schyst och presentera henne för tjejerna i området. Vi drog i vilket fall som helst till the mall, hängde där ett tag och jag köpte obscena mängder med grejer på Bath & Body Works för typ inga pengar alls, samt jag introducerade henne för frozen yoghurt. Sen smsade jag Vanessa och frågade vad dom höll på med, så då mötte vi upp med henne, Denise och en annan spansk tjej som jag tror hette Gemma eller Emma. Vi slutade upp på en bar i Nyack där de hade karaokekväll. Sjöng Don't stop believin' med Vanessa, såklart! Så jäkla skön kväll egentligen, haha.

Har just fått båda kidsen i säng för en nap och hoppas nu kunna göra lite saker ostört. Som att diska... Vilket jag verkar vara den enda i det här hushållet som gör. Diskade någon igår efter middagen? Nä, tydligen inte för när jag började jobba idag var det ett berg av disk i köket. Tack, verkligen. Hur svårt kan det vara att sätta in grejerna i diskmaskinen och köra igång den... Jaja. Ska göra det nu och sen vika tvätt och flytta tvätt mellan tvättmaskinen och torktumlaren. Tror min vmamma ska komma hem lite tidigare från jobbet idag också vilket vore trevligt. Då kan jag ta med J till lekparken och faktiskt få komma ut ur huset en stund...

Hej! jag ska åka som aupair nu den 10september och kommer bo i maplewood NJ, De är ungefär 35 min från NY! tänkte fråga hur de är och vara som aupair i en sån stor stad och hur du trivs med att vara aupair so far! :)

Jag trivs jättebra som au pair so far, jag älskar själva yrket som au pair, och hela upplevelsen att få bo i ett så tokigt men samtidigt underbart land som USA. Det är absolut inget land jag skulle vilja bo i hela mitt liv på grund av till exempel the health care system och sådant. Att vara au pair såpass nära en storstad är härligt för att det tar verkligen inte länge att åka in till liksom en av världens mest kända städer. New York City är underbart, kan jag lova. Du kommer att älska det! Sedan är det även positivt att man bor i förorten istället för storstaden, för att det är här i förortern affärerna finns i köpcentrumen. Jag bor 15-20 min från ett av de största köpcentrumen i USA, så det är som ganska nice.

Hej! Älskar din blogg :D Jag ska åka som au pair i början av nästa år :) Har lite frågor :) 1. Hur mycket pengar hade du med dig när du åkte? 2. Vad gör du med pengarna du får i lön? 3. Vilka är dina favoritaffärer? 4. Vad är det bästa med USA jämfört med Sverige? (Kan du inte göra en lista?) 5. Hur länge har affärerna runt omkring dig öppet?

1. Jag hade 200 dollar i kontanter, och kanske 2000 kronor på mitt svenska konto (har visakort som funkar över hela världen). Sedan fick jag lön på ca 12000 kronor från mitt svenska sommarjobb min andra vecka i landet vilket var ganska skönt.
2. Shoppar upp dom.. hahah. Det är dock sant, det mesta av pengarna går åt till shopping, äta ute, tåget till the city, osv osv. Man har inte alltför mycket att spendera dom på egentligen, just för att man får boende och mat av sin värdfamilj.
3. Forever 21 och Charlotte Russe är nog mina favoritbutiker om man ska snacka kläder/skor. Men sen gillar jag Macy's och Sephora om jag vill ha smink. Target och CVS är också nice att vandra runt i och köpa billigt skit man inte egentligen behöver.
4. Det bästa med USA är att det inte är Sverige, om jag ska vara helt ärlig. Det är egentligen inget konkret man kan göra en lista om. Det är bara det hela med att det är annorlunda från lilla landet lagom aka Sverige. Men shoppingen är bättre, det mesta billigare, matutbudet fascinerande och annorlunda, radio och tv är bättre, osv osv.
5. Mataffären uti mitt hus har öppet till midnatt, och affärerna i köpcentrumet 15-20 min från mig har öppet till 9.30 pm. Så ganska länge jämfört med svenska affärer.

Jag undrar lite om hur det går till efter man har matchat med en familj, vad är det man behöver göra och fixa innan man ger sig iväg?

När du matchat med en familj så sätter du dig och väntar på att få hem ditt såkallade Placement Pack. Det är viktiga papper och information som du behöver för att kunna söka ditt visum. När man fått sitt Placement Pack så börjar man med visumansökningar, bokar tid på Amerikanska Ambassaden, far dit på visumintervju, och så vidare. Det är egentligen visumet som är the big thing du fixar mellan din final match och att du ger dig iväg. Och självklart måste du packa. Det står en hel del om mina förberedelser i kategorin Förberedelser inför USA om du vill läsa.

Åh jag undrar så mycket att jag inte riktigt får ner några konkreta frågor men vad tycker du om din organisation? :) hade du valt att göra någonting annorlunda? Det kan vara vadsomhelst under hela processen innan matchning efter och under. Så att man kanske kan få några tips tänkte jag :) jag hade tänkt åka iväg också men lyckas inte komma igång med ansökan.

Jag tycker om min organisation och skulle aldrig ha åkt med någon annan. Fast när man väl är i USA så tycker jag inte det spelar så stor roll, men vägen till USA hade jag inte velat göra med t ex Cultural Care just på grund av vad jag tycker om dom. Men jag vet andra tycker om dom så jaja. Nog finns det saker jag hade gjort annorlunda, frågor man ställt på ett annat sätt, och så vidare. Det finns det väl alltid. Såhär i efterhand tycker jag att det är oerhört viktigt att fråga om det här med bil under dagarna. Jag har ju inte bil under dagarna just nu, vilket suger oerhört mycket. Har man bil går dagarna otroligt mycket snabbare och man kan göra mer intelligenta saker. Det finns liksom en maxgräns för hur många gånger man kan måla i en målarbok eller gunga på gungorna utomhus.

Hur gåre där borta? Rullar det på? Du kan väl berätta hur en typisk vardag ser ut? Om du har några sådana vill säga :p ps. uppdatera mer (om du har tid) :D

Dagarna rullar på sakta men säkert, haha! En typisk dag för mig ser ut på så sätt att jag stiger upp 8.20, går och duschar och går sedan ned och äter frukost. Jag börjar officellt jobba klockan nio. Min vmamma åker oftast till jobbet vid nio, om hon inte redan hunnit åka. Min vpappa är det lite olika, ibland har han redan åkt, ibland så åker han inte förens vid elva. Vissa dagar är han hemma hela dagen (jobbiga dagar för mitt vbarn lyssnar inte på mig då han är hemma, haha). Oftast har båda kidsen ätit frukost då jag börjar, om inte så ger jag dom frukost. Jag lägger ned T för sin första nap någon gång mellan nio och tio, och gör oftast något med J medan han sover, t ex leker på baksidan av huset, målar, eller något jag inte riktigt kan göra med han vaken. Han vaknar oftast strax efter elva. Mellan halv tolv och tolv så gör jag lunch åt båda kidsen och J äter och jag matar T. Efter att de ätit klart så går J till ovanvåning och tar sin nap på några timmar. T brukar vara vaken i en timma till, och sen är han redo för en till nap. Då leker vi bara med leksakerna, finns som inte så mycket han kan göra egentligen, haha. När han sover igen så får jag oftast en stund för mig själv och städar då upp lite leksaker som ligger överallt, tvättar kläder, plockar in/ur diskmaskinen och äter lunch själv. Om jag hinner sover jag en stund på soffan i vardagsrummet och skypar en liten stund. Sedan när båda är vakna igen så fortsätter vi leka, och om vädret är bra går vi gärna på en promenad med barnvagnen. Timmarna efter deras nap är de drygaste. Klockan fem ger jag T middag, och J något snacks om hon är lite småhungrig redan. Sedan brukar jag försöka ha dom ombytta till pyjamas också innan jag slutar, och eventuellt ge en av dom ett bad om de är "skitiga". Klockan sex kommer min vfarmor och avlöser mig innan mina vföräldrar kommer hem och då är jag officellt off duty och kan gå och gömma mig i mitt rum av trötthet, haha. Jag ska försöka uppdatera mer!

Also known as den godaste Snapple jag någonsin smakat. With just a hint of aspartam! Kommer vara 90% aspartam och 10% vanligt socker i min kropp när jag kommer tillbaka från det här landet. Men den är god, oh so god. Och just pointing it out så är jag inte naken. Men tubklänningar är inte det optimala att ta kort i webcamen med skulle jag tro.

Jag såg att my dear Amanda, en au pair i Bostonområdet, hade en frågestund på sin blogg, så då tänkte jag att det kan jag ju också ha. Inte för att jag tror jag har så jättemånga särskilt dedikerade läsare, men om det är någon som har en fråga om någonting, now is the time to ask!

Kan vara allt från hur ansökningsprocessen som au pair är, livet i USA, hur New York är, hemlängtan, whatever the hell you wanna ask liksom.

Spenderat dagen i the city med svenska Frida som jag träffade på orientation. Hon åker hem nästa torsdag (au pair var inte hennes grej helt enkelt) så vi drog en cityrunda idag så hon fick se The Big Apple på riktigt innan hon drar hem till Sverige. Började dagen med en sväng i Times Square innan vi drog till Central Park och hyrde cyklar och cyklade runt hela parken. Var delvis jobbigt, delvis skönt. Parken är ju inte direkt platt eller enbart nedförsbackar, så nog fick benen jobba lite ändå! Plus att det var way över 30 plusgrader och solen sken obarmhärtigt ned på oss bleka svenska tjejer utan solskydd. Efter en sväng runt parken köpte vi sallad från Whole Foods och låg i skuggan på en stor sten och åt och halvsov. Sedan tog vi tunnelbanan till Upper West Side, käkade frozen yoghurt på 16 Handles och mötte upp med Vanessa, en annan au pair.

Gjorde väl inte så mycket mer efter det, klockan var redan typ halv sex, och vi hade varit där sen typ halv elva. Phew. Vi skildes åt vid Grand Central och jag och Vanessa tog bussen tillbaka till förorterna. Hon skjutsade dessutom hem mig, gulle henne. Nu ska jag däcka i min säng och sova lääääänge, för jag jobbar ju inte imorgon. Nog kommer jag väckas av barn som skriker klockan sju på morgonen, men jag behöver inte stiga upp och göra någonting åt det. Borde skaffa öronproppar...

Bakade cupcakes med J idag, vartpå min vmamma då hon kom hem utbrast: Oh, Louice is such a good baker! Jag gav henne en skeptisk blick då hon inte riktigt sett mina bakningsskillz för vafan, vi använde ju bakmix. Allting i det här landet är halvfabrikat. Eller helfabrikat som med den vidriga frostingen som smakade socker och vider. Men J var glad i alla fall.

1. God bless you!
När du nyser i Sverige så är det ganska vanligt att kanske en kompis som du är med eller liknande säger prosit. I USA är det lite annorlunda. För det första så säger man antingen bless you, eller de lite mer hårdnackade troende säger god bless you. Sedan så säger även främlingar det till en. Det har hänt mer än en gång att jag nyst medan jag var i en affär och en total främling sagt bless you! Man blir lite omtumlad första gången. Varför pratar en främling med en liksom?!

2. Alla pratar med alla.
Vilket för mig vidare på det där med att främlingar pratar med en. Amerikaner är sick i sinne förtjusta att prata med allt och alla. De bryr sig verkligen inte att du är en främling för dom, första gången ever som de ser dig. Som svensk känns de lite konstigt för i Sverige är det väl inte alltför vanligt att random människor börjar prata med dig. Säger du sedan att du är svensk och au pair, ja då har du en halvtimmes konversation framför dig med någon som vill veta allt om Sverige.

3. Vara sjuk? Vad är det?

Att vara sjuk är typ inte ens ett ord i det här landet. Det finns medicin och piller mot jäklat allting, till och med förkylningar som ingen verkar fattat att man inte kan bota, bara lindra och vänta ut... Och på tal om medicin i det här landet så är värktabletterna smaksatta. Eller dragerade med något sött åtminstone. Dom smakar typ godis. Vad är det för fel på USA egentligen...

4. Övergångsställen = ingen bryr sig.
Om ett övergångsställe inte är ett s.k bevakat (har trafikljus alltså) så bryr sig ingen i det här landet. Dom stannar inte för dig. Var beredd på att vänta tills det inte kommer någon bil eller så kommer du bli påkörd. Jag har dock hört att på andra sidan USA så är folk snällare med det här och stannar faktiskt. Kanske bara är här i New York folk är trafikcrazy.

5. Allt eller inget med billjusen.
När det gäller billjusen så är det antingen eller. Antingen kör någon med bara vanligt halvljus hela tiden, vilket är ok egentligen för det är alltid såpass mycket folk ute på vägarna att man ser bra ändå. Eller så kör man med helljus - hela. jäkla. tiden. Blända av, vad är det? Det är bara att vänja sig vid att bli bländad sisådär var femte sekund om man är ute med bilen efter att solen gått ned.

6. Lokaltrafiken suger.
I Sverige så är vi ju ganska bra på det här med lokaltrafik, typ lokalbussar alltså. Inte i USA. Jag vet inte ens om det finns en lokalbuss här, och om det finns det så har jag då aldrig ens sett den. Tåget in till NYC är en helt annan sak, men för att ta sig runt i förorterna är det bil eller typ cykla eller gå. Och det senare är inte direkt optimalt då bara för att ta sig till mataffären tar det en halvtimma att gå från mitt hus.

Kan inte fatta att kidsen sovit så länge som de gjort. Skönt för mig dock, då det var en jobbig förmiddag. J är som hon är då pappa är hemma, menar jag. Skulle tro att de båda vaknar väldigt snart dock, och då ska vi spraya på oss solskydd och ge oss ut innan solen försvinner. Ska nog leka en stund på uppfarten och sen gå på en promenad. Allt för att få tiden att gå. Har fortfarande inte fått bil, så vi är som fast i huset jag och barnen, och tyvärr finns det ingen park eller liknande inom gångavstånd.

Just nu är de ganska mycket som händer i huvudet på mig, men vi får väl se vad som blir av det. Återkommer med mer om det om någon dag eller så. 

J efter att vi målat hennes tånaglar: That was awesome.

Hon är 2 ½. /död